fantasygirly

Imorgon, klockan 8 på morgonen, så gäller det. Allt eller inget. Framåt eller bakåt. Jag är så grymt nervös, kommer att ligga vaken halva natten. Imorgon händer det som om det blir rätt kan göra slut på de flesta av hans plågor. Men blir det fel så kommer det hela bli mycket värre. Fast tiden läker ju alla sår. Enda sen han kom in i våra liv så har allt blivit så mycket ljusare. Hon kunde klättra upp frånn den mörka brunnen av hatbrev, räkningar och oro för morgondagen. Han hjälpte oss upp till ytan igen, när jag var så liten att jag inte förstod hur mkt de där tårarna betydde, inte förstod vad som höll på att hända. Han har gjort så mycket för mig, gått igenom så mycket för vår skull. Utan oss så skulle han ha det så mycket bättre. Men han väljer oss ändå. Han har gått igenom så mkt annat, sånt som jag inte får nämna, sånt som hade riskerat hans liv. Men han hade inget val. Det ena efter det andra har hänt, men han kämpar alltid vidare och gör allt för oss ändå. Nu önskar jag bara att det ska ordna sig det här, så att han klarar av att göra det han älskar, och sådant som han får dåligt samvete för att han inte kan göra. Jag har bett för honom varje kväll i flera år, och det kommer jag att fortsätta att göra. Jag vet att han inte läser det här, men jag skriver det här för att jag älskar honom, och för att jag är så otroligt tacksam för allt han har gjort för oss. Jag kommer alltid att se honom som en del av min familj. <3