Fotografering

OBS! Varning för långt inlägg!
Ett av mina stora intressen just nu är att fotografera. Enda sen jag var liten så har jag tjatat och tjatat på mina föräldrar "fFår jag låna kameran? Snäääälla, bara ett kort!!" Men det var inte ofta jag fick det. :P Min första kamera fick jag för ungefär två år sen på min födelsedag, om jag inte har helt fel. Det var en Kodak digitalkamera, som faktiskt var ganska kass, men som blev min stora kärlek. <3 Det var alltid en utmaning att ta kort med den, oerhört svårt att få in skärpa och nästan inga grundliga inställningar. Men jag älskade den ändå. Jag kunde sitta på huk framför en blomma i evigheter och gång på gång trycka av en bild och hoppas på skärpa. Jag övade in tekniken att hålla mig blixt stilla i just rätt ögonblick, men ändå brukade de bli väldigt suddiga när jag tog närbilder. Eftersom jag inte hade något minneskort så valde jag ut alla bilder med omsorg och resten fick försvinna ut. Det där kan jag sakna ibland, nu när jag i mellandagsrean köpte en ny kamera. Att lägga ner så mycket tid och ansträngning på varje bild, att riktigt titta på bilderna och välja ut de som jag tyckte bäst om. Nu blir det lätt att man låter kameran göra jobbet, trycker av bild efter bild och sparar alla på ett minneskort ifall någon av dem skulle bli bra. Det är väldigt bra med nya funktioner, och de är väldigt användbara, det är inte så jag menar. Jag saknar bara lite av den där omsorgen och koncentrationen på varje bild.

Självklart så försöker jag ju nu med att skapa vackra bilder. Innan så kämpade jag mycket med att få bilderna skarpa mm, nu håller jag mer på med att komponera ihop bilderna, se motivet, vinklar, inställningar på kameran... Jag tror att det är bra att öva på båda för att utvecklas. Man behöver variation. Nu för tiden blir man så bortskämd med fina kameror att man ofta glömmer bort att man måste göra något själv.

(Nu tänker jag köra lite försvarstal för kameror á la Anna.)
Många klagar nu för tiden på att de måste köpa en ny kamera, för kameran är så dlig och kan inte ta några bra bilder! Och visst finns det bra och dåliga kameror, men det är ändå du som måste göra jobbet, du som måste göra bilderna. För kameran ligger i dina händer, den är bara ett redskap för dig, den fångar dina bilder åt dig. Man kan inte skylla på att kameran tar fula bilder, för tycker du att det är kameran som tar bilderna, så kan du ju inte heller säga att det är du som har fotat dem. Sen finns det givetvis kameror som inte är lika bra som andra, precis som alla tandborstar inte är lika bra, men kom ihåg att det är bara du som kan och ska fota bilderna med hjälp av din kamera.

Det finns många olika sorters fotografer. Det finns till att börja med de som fotar för att föreviga ett ögonblick, skapa minnen. De kanske fotar när de är ute på någon utflykt, på julafton ochandra högtider, sitt barn när det växer upp, helt enkelt bara fotar för att komma ihåg och kunna se tillbaka på något. Det inns också de som fotar på fritiden, som en hobby. De kanske går ut och fotar blommor och annat i naturen, åker iväg någonstans och fotar med kompisar, bara för att de älskar att skapa bilder, att få fram någonting. Sen finns det ju proffsfotograferna, de som fotar som yrke. De som har övat och övat, drömt länge och som nu är riktigt duktiga och ofta har tillgång till väldigt bra utrustning vilket gör att deras bilder blir ännu bättre. Och de har så klart börjat någonstans. Jag menar inte att det här är tre kategorier, att du och du ska vara där, att du och du ska vara där, utan det här är alltså bara lite tankar om fotografering på olika nivåer. Det är klart att det finns alla sorters fotografer, sådana som fotar allt möjligt; vardagligt och professionellt.

Om jag ska placera in mig själv så är jag en fritidsfotograf. Jag fotar för att jag tycker det är otroligt kul, och det är så klart en av mina drömmar att bli proffsfotograf en dag. Än så länge så fotar jag så klart på en nybörjarnivå, det är inga fantastiskt vackra bilder jag tar med perfekt ljus och kontrast och bildkomponering och allt vad det heter, men ibland fångar jag något som jag tycker om, något fint blänk i vattnet, en fin färgskala, en viss känsla eller liknande. Nu kanske det bara är jag som tycker det, men jag tänker inte säga att mina bilder är det fulaste som någonsin har skapats, för jag irriterar mig själv på sådant. Det betyder jättemycket för mig när jag får kritik för mina bilder, jag älskar kommentarer, både positiva och negatva, men vad jag helst vill ha är konstruktiv kritik så jag kan veta vad ni tycker är bra och dåligt, vad jag ska öva på osv. Det hjälper mig att utvecklas. <3 Så tack alla ni som kommenterar mina bilder. ("Alla som kommenterar" är för nuvarande et väldigt liet antal, men jag blir otroligt lycklig för varje liten kommentar. <3)


Det som gör att jag älskar fotografering är att man får chansen att skapa något, ta något och göra det till sitt eget. Man kan skapa vackra bilder som andra uppskattar och beundrar, och skapa mindre vackra bilder som kanske färre människor berörs av desto mer. Eller bara göra det för sin egen skull. Bloggen är ett bra sät för mig att utvecklas inom fotografering. Jag får kritik för mina bilder vilket hjälper mig att se mina fel och brister, och sedan jobba på dom. När man får beröm så växer självförtroendet, man blir glad, och det inspirerar en till att gå ut och fota mer. När jag lägger upp mina bilder så kommer jag så småningom att kunna följa min utveckling och se skillnaden. ^^ Däremot så får man ju en del taskiga kommentarer ibland, folk som slänger ur sig grejer som "Skitfula bilder" och "Lägg ner fotandet, det blir ändå bara skit", och de vågar inte ens stå för vilka de är utan skickar anonyma kommentarer. Det är klart att jag blir ledsen, men det är bara att tryka bort dom och ignorera. Man rukar ju säga att folks kommentarer säger ofta mer om dom själva. x) Som tur är så är överlägset största delen "snälla" kommentarer, jag har bara fått kanske 3 "elaka" kommentarer.

När jag började fota så hade jag ännu inte lärt känna Elan så väl. Jag fotade och tyckte det var jättekul, men man tappar lättare fokus när man är den enda om någonting. Jag hade heller ingen blogg. Men sen blev jag bättre kompis med Elan som ju är jätteduktig på fotografering och som utvecklas hela tiden. <3 Det ledde till att jag började fota ännu mer och jag har dessutom fått flera tips av henne. <33 Och jag tänker som sagt tvinga ut henne på fotosession i sommar, har en liten idé, men hon komme raldrig gå med på den. >. <

Jag tror på att det är bra att titta på andra fotografers verk och härmas. Det är jättebra övning för att få bra teknik, för att fånga en viss känsla. Men i slutändan måste man ändå våga gå sin egen väg och utveckla sin egen stil. Man kan inte åka snålskjuts på någon annans verk hela livet. För kopior har aldrig blivit lika bra som orginalet, alltså måste du skaffa ett eget orginal för att komma någonstans, för att inte tala om att det är dålig stil att skaffa stora framgångar på någon annans idé.

Det var allt jag hade att säga om fotografering för den här gången, GRATTIS till dig som har läst allt! xD

RSS 2.0